Om Selma stad

Historia

Fram till mitten på 1600-talet tillhörde Backa faktiskt Norge. Sommaren 1645 samlades norska trupper för att anfalla Göteborg. Inför anfallet byggdes Fredrikshamns Skans, som det fortfarande finns spår av idag på andra sidan E6:an vid Göta älv. Från skansen gick en bro över till fastlandet. De norska trupperna fullföljde aldrig attacken utan vände i höjd med platsen där Skansen Lejonet idag ligger och retirerade tillbaka över bron. När det stora fredsavtalet slöts i Roskilde 1658 blev inte bara södra Sverige svenskt utan Norge delades på mitten och Hisingen blev svenskt.

Under följande sekel växte en rad stora gårdar fram på platsen. I slutet av 1800-talet kallades Backa för ”Hisingens trädgård” och var en bördig jordbruksbygd. Backa utvecklades till Göteborgs egen ”nyttoträdgård” och försåg stadens invånare med bland annat grönsaker, potatis, bär och blommor.

Historiska bild på gårdsarbetare
Äldre bild på arbetande par

Under 1960- och 1970-talet byggdes en stor del av det vi ser idag i Backa. Det är ett representativt exempel på ett miljonprogramsområde med tidstypisk gles bebyggelse, öppen planform och trafikseparering.

Området var också på den här tiden ett nytänkande kulturnav. En av de fria teatergrupperna, Nationalteatern, flyttade in med hela sin verksamhet i Backa Kulturhus på Selma Lagerlöfs Torg under sommaren 1970. De huserade här i många år och det blev barnteater, trivselkvällar, festligheter och turnerande till Göteborgs fritidsgårdar, ålderdomshem, skolor, arbetsplatser, gator och torg. För att locka folk till föreställningarna tog man till dörrknackning och personliga inbjudningar. Med små resurser drev gruppen en mycket omfattande verksamhet som betytt mycket för Göteborgs fortsatta teaterliv och många av medlemmarna är än idag aktiva inom musik- och teatervärlden.